I WAS WORKING ON THE PROOF OF ONE OF MY POEMS ALL THE MORNING, AND TOOK OUT A COMMA. IN THE AFTERNOON I PUT IT BACK AGAIN.

De senaste dagarna har jag läs mycket poesi. Jag vet hur pretentiöst det låter, men det är sant. Jag har länge älskat att läsa och har de senaste åren läst och lyssnat på så mycket böcker att jag har ett bra boksnitt per år nu. Men dikter har aldrig riktigt funnits där för mig. Det hamnade hos en journalistisk hjälte att få upp mina ögon för detta. Fredrik Strages krönika om en bortgången vän. En mening, ett frö som långsamt gror. Det finns en otrolig mängd poesi på Internet. Av min måttligt empiriska undersökning än så länge, är min slutsats att större delen av poesiutbudet på Internet är ren skit. Hoffmaestroskit.

Nu ligger jag i min säng och jagar dikter av Tranströmmer till det lyssnar jag på återupptäckta Volcano Choir. Det namnet Volcano Choir. Att ett band kan 'pull off' ett namn med Volcano i, är sanningen ett tecken på dess storhet(coolhet). Jag läste idag eller igår att de uppträtt live för första gången. Var då tvungen att damma av deras Unmap. Jag borde självklart gjort det redan när jag hörde Kanye's Lost in the world från hans kommande album. Där Justiv Vernon's refräng på spåret Still från Unmap, utgör refrängen till Kanye's låt. Det är med viss återhållen skam, jag erkänner att jag inte kopplade direkt.
Oavsett är jag glad över att jag hittade tillbaka till Vernon's sidoprojekt. Det är bättre än när jag lyssnade på dom för ett år sedan. Justin Vernon är ett musikaliskt geni och med en av änglar given röst. Spelar ingen roll om det är med Bon Iver, Volvano Choir eller Kanye West. Mannen är musikalisk genialitet förkroppsligad. Jag vill idag i min agnosticism och ateism tacka nattens gudar: Tomas Tranströmmer, Justin Vernon och Fredrik Strage. Tack.


 

Tack.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0