FUCK OFF WITH YOUR SOFA UNITS AND STRINE GREEN PATTERNS, I SAY NEVER BE COMPLETE, I SAY STOP BEING PERFECT, I SAY LET... LETS EVOLVE, LET THE CHIPS FALL WHERE THEY MAY.

"It's only after we've lost everything that we're free to do anything." Var orden som upprepades, under min tolv timmars buss-och-tåg-resa till Stavanger. Återkommande likt knivmord i Malmö, eller värmande ord från någon man älskar. Det var trettiofem dagar sedan. Orden klingar i mitt huvud fortfarande. Fortfarande med samma polarisering som under resan. Det kändes som att världen låg för mina fötter. Det kändes som att världen rasade under mig. Jag hade gjort bort mig. Jag hade svikit de som alltid ställt upp för mig. De som jag alltid förlitat mig på. Jag förtjänade att höra det och fick höra det. Jag var mindre än Tiger Woods på sin presskonferens. Jag var nedtryckt i skorna. "It's only after we've lost everything that we're free to do anything." Jag var långt ifrån att ha förlorat allting. Men citatet är från en av mina favoritfilmer och jag har tänkt på det varje timma sen jag åkte. Jag kände en frihet. Katten var ute ur påsen. De jag svikit, har fortfarande min rygg. Inte för att de måste. De har min rygg för att de vill ha min rygg. För att de tror på mig. Det är kanske inte något som gör mig stark nu. Men det är min klippa att bygga min kyrka på. Alla mina sinnen kände att botten var nära. Det var dags att ta mig upp.

Min väg upp igen började med att vara vilse med en väska tyngre än vad en medelbyggd man mäktar med. På det en mobil som är en hårsmån från att kasta in handduuken. Jag lyckas få iväg ett sms innan mobilen dör. Med hjälp av min flickvän, når jag till slut fram till huset som jag nu bor i. Ett anspråkslöst litet vitt hus i centrala Stavanger. Ett par hundra meter från havet(hamnen). Med en Sällskapsresan-havsutsikt. Jag skriver på kontrakt och betalar en mindre förmögenhet i deposition. Första natten var kall men väldigt varm. Det var första natten jag spenderade med min flickvän på alldeles för länge. Första kryptaget på väg upp igen var fullbordat.

Dagen därpå, anländer två av mina sambos med en bil packad likt en billig tågvagn i Darjeeling. De följande dagarna bestod av arbetssök och att försöka i den mån det gick, bli hemmastadda i vårt lilla hus som på insidan inte är helt olikt en klassisk fjällstuga. Det är en klassisk fjällstuga invärtes. Mindre än en vecka senare har vi alla jobb. Ytterligare ett kryptag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0