ALL YOU NEEDED WAS A COUPLE OF INSTRUMENTS AND A FEW CHORDS AND YOU COULD BE ON AN INDIE LABEL.
Inte frågan om, utan när du ledsnat på all julmusik. När du till och med hört Shane MacGowan sjunga: "The boys of the NYPD choir still singing "Galway Bay", and the bells are ringing out for Christmas day." Tillräckligt många gånger. Om den ens är möjigt. Oavsett. Varva den låten med att lyssna på Sufjan Steven's Jul EP. Som han gjort tillsammans med Aaron och Bruce Dressner från The National, och Richard Reed Perry från Arcade Fire. Min favorit än så länge är Barcelona.
I REGARD THE THEATRE AS THE GREATEST OF ALL ART FORMS, THE MOST IMMIDIATE WAY IN WICH A HUMAN BEING CAN SHARE WITH ANOTHER THE SENSE OF WHAT IT IS TO BE A HUMAN BEING.
Att vara skådespelare är svårt. Eller det kanske inte det är. Fråga valfri servetris i LA vad hon är för något. Att vara en bra skådespelare är svårt. Sen får vissa mer skit än andra. Det finns underskattade skådespelare; Tim Robbins. Det finns fantastiska skådespelare Daniel Day Lewis. Det finns urusla skådespelare: Keanu Reaves. Sen finns det överskattade skådespelare. Och den mest överskattade av dom alla är Denzel Washington. Visst han va grym i Training Day. Hård i American Gangster. Stenhård i The Hurricane. Brutal i Book of Eli. Sträng lärare i The great Debators. En ärrad krigsveteran i nyinspelningen av The Manchurian Candidate. Fantastiskt hård i Man on fire. En hård pappa i John Q, och He got Game. Förstår ni vart jag vill komma? Han spelar ju samma person i varje film. Undantaget, typ The Preachers wife.
Missförstå mig inte. Jag älskar He Got Game och Man on fire. Gillar väl, Training Day också. Den sista kan jag tillochmed sträcka mig till att han gör filmen. De övriga två och ingen annan så gör han filmen. Ändå blir han ofta hyllad. Men han spelar ju samma snubbe varje gång. Hur svårt kan det vara då? Överskattad. Men han gör sin grej och han ser... Ja, hård ut.
HE SQUEEZED HARDER, I DIDN'T BUDGE, SICK OF THE BLOOD SICK OF THE THUGS, SICK OF WRATH OF THE NEXT MAN'S GRUDGE.
Hela låten ovan.
IT IS BETTER TO BE BEAUTIFUL THAN TO BE GOOD, BUT IT IS BETTER TO BE GOOD THAN TO BE UGLY.
Mathangi Arulpragasam.
THERE IS NOTHING SO ANNOYING AS TO HAVE TWO PEOPLE TALKING WHEN YOU'RE BUSY INTERRUPTING.
Flera av mina vänner har bett mig åka hem. Två har sagt åt mig att jag måste åka hem omgående. Det är också vad jag helst skulle vilja göra. Men livet är fullt av plikter. Och för första gången i mitt liv ska jag fullfölja dessa plikter. En sak som inte är min plikt men något som jag ändå måste göra är att ta tjuren vid hornen. Det ska jag göra imorgon. Mitt liv i bilder:
I HEARD THE BELLS ON CHRISTMAS DAY; THEIR OLD FAMILIAR CAROLS PLAY, AND WILD AND SWEET THE WORD REPEAT OF PEACE ON EARTH. GOOD-WILL TO MEN.
Med en rädsla för att skriva saker jag ej bör eller vill, så skriver jag endast av mig i min ensamhet. Ser en början på en bok som ingen kommer vilja ge ut. Tills vidare, ger jag er en jullåt och en fin julbild på min familj som togs för många år sen. Låten hittar ni på länken HÄR.
I TRIED TO DROWN MY SORROWS, BUT THE BASTARDS LEARNED HOW TO SWIM, AND NOW I AM OVERWHELMED BY THIS DECENT AND GOOD FEELING.
IN THE END, WE WILL REMEMBER NOT THE WORDS OF OUR ENEMIES, BUT THE SILENCE OF OUR FRIENDS.
Iphone envisas fan med att göra om mina ord hela tiden. Hela tiden. Det stör mig.
