IT IS ONLY BY NOT PAYING BILLS THAT ONE CAN HOPE TO LIVE IN MEMORY OF THE COMMERCIAL CLASSES.

Lång rubrik någon? Idag är det onsdag. Den är onsdagen efter löning dessutom. Det är champions league-final. Drömfinal dessutom. Det är också en och en halv vecka kvar till studenten i denna mellanstora svenska stad. Med ovanstående i beräkning räknar jag med att det blir mycket folk ute idag. Hade ovanstående varit en ekvation hade alltså svaret varit att jag ska ut idag. Nu är det ingen ekvation.

Men jag ska ut idag.

Jag förvaltade tydligen min fritid ute igår också. Hade ett mycket givande samtal och kan nöjt konstatera att jag lagt en stor del av mig själv bakom mig. Känns som att jag kan börja på en ny kula nu, utan huvudvärk.

Idag har jag förvaltat min fritid på följande sätt: Gjort en sammanställning över mina utgifter det senaste året -> Fått ångest över hur jävla mycket pengar jag gör av med -> Kommit över det, och insett att jag levt jävligt gött! -> Fått ångest igen då jag insett att jag inte kan leva lika gött i sommar -> Skrivit ett medelmåttigt inlägg om det i min blogg som ingen läser, för den är näst intill hemlig.

Funderar Förövrigt på att förvalta lite fritid på gymmet framöver. Målet är att ha den här mannens fysik den första juli.


ANYTHING THAT CAN GO WRONG WILL GO WRONG.

Att kissa på sig är inget som upphör i bäbisålder. Det fick jag tydligen erfara igår. Eller idag rättare sagt. Mer än så går jag inte in på det. Att sitta och banka med full kraft i ett bord en tisdag på Harrys i en medelstor stad kan också vara kul. Det fick jag erfara igår. Eller idag rättare sagt. Att svepa 5-8 drinkar varav några som inte ens var mina kan ocksp vara kul. Det fick jag erfara igår. Eller rättare sagt idag.

Resten kommer jag inte ihåg.

Det jag däremot kommer ihåg är att jag har fantastiska vänner. Även om ingen hjälper mig hem. Det fick jag erfara igår. Eller rättare sagt idag.


LOOKS LIKE SOMEONES GOT A CASE OF THE TUESDAY.

Inte ett moln så långt ögat kan nå. Hade jag kanske skrivit seriöst om jag var totalt efterbliven. Men det gör jag inte och den där familjerockaren ska inte få mer utrymme i den här bloggen mer än att jag nu säger att han är sämst i världen, i historien, någonsin. I universum.

Idag är det tisdag och vi ska dricka oss berusade. Inte för att vi vill, utan för att det är det enda rätta. Varje kväll blir vad man gör det till. Vi är jävligt sköna och vi kommer ha den bästa tisdagen på den här sidan om firandet av korsfästelsen av juden numero uno för 2009 år sedan.


MODERATE ALCOHOL USE NOT BAD AFTER HEART ATTACK.

Att kalla alkohol för socialt glidmedel är inte bara töntigt, det är också en klar underdrift. Visst det finns folk som kan ha roligt utan alkohol. High on life osv. Men för resten så är alkohol överlägset, när det kommer till att bli roligare. Jag menar inte gladare. Jag menar roligare. För jag skulle inte kunna bry mig mindre om du är glad eller inte när jag är full. Det är klart viktigare att du är så full att skrattar åt mina dåliga skämt också.

I lördags var det inflyttningsfest och goda vänner. Det var en spritbuffé som skulle räckt hela natten för samtliga närvarande. Helt fantastiskt. Jag är beredd att påstå att en fest med spritbuffé är en roligare fest. Vodka, Gin, Rom, Smaksatt vodka, Likör 43. Sprit. Så man kan dricka drinkar. Drinkar. Tjatigt. Men sant.

Nej, jag har inte alkoholproblem. För det finns inga som helst vetenskapliga bevis på att alkohol är skadligt. Eller beroendeframkallande. Eller dumt.


YOU CAN NEVER OVERDRESS.

Claes Juhlin som numer är Sveriges största modebloggare på herrsidan. Han kommer som bekant från Eskilstuna. Jag vill dela med mig av lite information om honom: När han flyttade till Stockholm, läste han denna bok på tåget på väg dit.



Därav hans stil.

OUTSIDERS DRESSED UP LIKE SUNDAY MORNING.


BUT THERE I GO AGAIN. WISHING NEVER SOLVED A PROBLEM.

Fredag i en mellanstor svenska stad, helt utan planer är som en måndag i Stockholm. Nu har jag aldrig bott i Stockholm meen jag kan tänka mig att det är så. Som fritidsförvaltare får man verkligen känna att, gör du ingenting i festens tecken en fredag och lördag. Känns det som vilken jävla vardag som helst.

Jag har vart bortrest några dagar och samlat ihop den spillra av mig själv som var kvar efter helgen. Ångest är ett minne blott och jag är riktigt glad. Vän rakt ovanför mig som jag hoppas kommer ner snart. Vän från landet som kommer om en timma. Bror som legat sjukt. Vän med bil som är ute och fixar grejer. Bitar och vänner faller på plats.

Har inte tittat ut men datorn säger att det är bra väder. På agendan: Umgås. Sushi. Umgås. Kvinna laga middag till mig och vänner. Vin. Sen vart benen bär mig.


INGEMAR BERGMAN.

Det är något speciellt med ångest. Det kan komma och gå lite hur som. Den värsta sorten är när man helt plötsligt får ångest över en händelse eller situation som utspelade sig för ganska länge sen. Allt är ju relativt men säg en månad sen. Det är den som är värst. Eller ångest över ens eget beteende under en längre period. Det känns också extra mycket.

Jag är inte den som skäms. Inte ofta jag har ångest över att jag gjort bort mig på fyllan. Visst jag kanske inte är helt nöjd med saker jag sagt, men vafan. Alla säger väl konstiga saker på fyllan. De enda gångerna jag verkligen ångrar mig är när jag gjort någon ledsen. Men det är inte ångest på samma sätt som jag beskrivit ovan. Det jag vill komma till är att jag är inte så lättstött. Jag har långt till tårarna när det gäller mig själv.

Nu. Fortfarande inga tårar. Men becksvart.


APATISK.

Vad gör man en dag som denna. Fritidsförvaltare är jag. Men just idag känner jag ingen som helst lust att förvalta min fritid. Jag ligger hemma och inget händer. Jag vill se en film, men ser ingen film. Jag vill äta, men äter inte. Jag vill släcka min törst, men släcker inte törsten.

Jag bara ligger. Har lyckats ta mig från sängen till soffan nu. Kanske lyckas få lite frisk luft också om jag samlar tillräckligt mycket kraft.


THE ILLEST MOTHER FUCKER FROM HERE TO VIETNAM.

Med rubriken menar jag ill som i sjuk. Känns som att svininfluensan kopplat ett grepp om mig. Eller så är det bara alla gifter som vill ut ut min kropp. Bra mår jag inte, så mycket vet jag. Helgen bjöd på mycket sjukt. Omsättningen på människor i min lägenhet var större än på Kentucky fried chicken i Harlem. Ansikten man inte sett på länge som man blir glad av att träffa. Andra som river upp sånt man försöker glömma.

I det stora hela var det en fantastisk vecka. När det varit en fantistisk vecka mår man ju också som man förtjänar. Men som MP sa efter en femdagars konsttant fylla: - Det är ju när man slutar dricka man börjar må dåligt.

RSS 2.0