THEY LIE ABOUT MARIJUANA. TELL YOU POT-SMOKING MAKES YOU UNMOTIVATED. LIE! WHEN YOU'RE HIGH, YOU CAN DO EVERYTHING YOU NORMALLY DO, JUST AS WELL. YOU JUST REALIZE THAT IT'S NOT WORTH THE FUCKING EFFORT. THERE IS A DIFFERENCE.

Kat Williams ger sin syn på att röka Marijuana. På den standupen har ett geni gjort en remix. Kan vara helgens låt.
Lyssna på denna!

THE HARD CORE, THE OUTLAW ELITE, WERE THE HELLS ANGELS... WEARING THE WINGED DEATH'S HEAD ON THE BACK OF THERE SLEEVELESS JACKETS AND PACKING THEIR "MAMAS" BEHIND THEM ON BIG "CHOPPED HOGS."

Många av mina läsare har förmodligen sett Sons of Anarchy. Serien om ett fruktat MC-gäng i Californien. Jag vet inte vad alla tycker om den serien. Jag vet vad jag tycker själv och det tänker jag berätta för er. Viss spoileralert. Rubriken ovan är hälften av ett citat från Hunter S Thompsons bok Hells Angels. Andra hälften av citatet lyder:

"They rode with a fine unwashed arrogance, secure in their reputation as the rottenest motorcycle gang in the whole history of Christendom."

Tanken med Sons of Anarchy är att de ska stå för det där citatet. Jag håller inte med och kommer aldrig hålla med. Det enda jag kan kännas vid är "They rode with a fine unwashed arrogance". För det stämmer mer än väl. Arrogansen flödar. Den ena vet bättre än den andra. Men hur gänget styrs ser jag inga större fel i. Jag tror att en vice president i liknande klubbar faktiskt kan säga ifrån. Även om han knappt får det i denna serie. Det största felet med denna serie är att gänget gör för mycket väsen av sig för att det ska vara trovärdigt. Hells Angels har aldrig sysslat med organiserad brottslighet enligt dom själva. De vill verka utan att synas. Flyga under radarn. Det handlar om pengar för dem. SoA, däremot. Första säsongen som jag uppskattar utspelar sig över en månad. På den månaden hinner gänget ha upp emot tio skottlossningar, langa vapen till minst två olika gäng. Försöka blåsa båda gängen. Blir blåsta av båda gängen. Har inga pengar. Så fortsätter det i en säsong till.
Nästa säsong som utspelar sig över ungefär lika lång tid, är ungefär likadan. De försöker sälja vapen, inte diskret förstås. De hamnar i krig med samma gäng som förra säsongen plus ytterligare ett. Och även delar av IRA. Det är pajjigt och överdrivet. Jag får Prisonbreak-vibbar. Jag undrar om skaparna av den här serien ens har sett Sopranos? Så agerar organiserade brottslingar. Sista avsnittet säsong två tar verkligen priset i nödmanusförfatteri. Jag är inte alls nöjd eller ens lite imponerad av serien. Men jag kommer förmodligen fortsätta se skiten. För jag gillar kriminalitet överlag. Organiserad brottslighet i synnerhet.


Sonny Barger. Grundare av Oakland Chapter. "The godfather of Hells Angels"

POPULAR CULTURE IS THE NEW BABYLON, INTO WHICH SO MUCH INTELLECT NOW FLOW. IT IS OUR IMPERIAL SEX THEATER, SUPREME TEMPLE OF THE WESTERN EYE. WE LIVE IN THE AGE OF IDOLS. THE PAGAN PAST NEVER DEAD, FLAMES IN OUR MYSTIC HIERARCHIES OF STARDOM.

Fulkultur när den är som bäst är inte Paradise Hotel. Vad som började som ja, genialisk paktporr. Fula och rätt osköna tjejer, med bara några få killar värda att titta och lyssna på vägdes upp med ett fruktansvärt paktmakande. Det var underhållande att se dessa rätt dumma människorna försöka lura varandra upp på läktaren. När det sen drar ihop sig blir det lotto. Glöm hur pass klyftig och manipulativ du varit(Cimon). Reglerna skrivs om och helt plötsligt får de som spelat spelet bäst åka hem. Paradise Hotel är därmed passé och mer eller mindre ointressant.
Fulkultur när det är som bäst är Jersey Shore. Serien där deltagarna inte har något att vinna. Deltagarna är fyra killar, så kallade Guidos. Och fyra tjejer så kallade Guidettes. Det är människorna som ger orden "dålig smak" en helt ny mening. De festar i princip varje dag och dansar sämre än Carlton Banks. Tjejerna är i förhållande till killarna rätt okarismatiska. Men i förhållande till en medelamerikan är de löjligt karismatiska. De klär sig som skit, dansar som skit och slåss mest hela tiden. Killarna är de som gör showen. De två killarna uppe till vänster är de som gör showen. Med lite assistans från de andra två. Längst upp till vänster har vi The Situation. Bredvid honom är Pauly D. Jag kan inte göra programmet rättvisa här i text. Det måste ses. Finns på olaglig väg lite här och där.


THAT OLD SAYING, HOW YOU ALWAYS HURT THE ONE YOU LOVE, WELL, IT WORKS BOTH WAYS.

Är du någorlunda intresserad av Star Wars, eller film för den delen, och har sjuttio minuter till övers. Borde du kolla på denna videorecension av Star Wars: The Phantom Menece. Nu har samma geni gjort en videorecension av Avatar. Även om jag inte håller med han om allt, är han väldigt roande.

RSS 2.0